Vartov Kirke

København

Vartov kirke har historiske rødder, som strækker sig helt tilbage til det tidligste København. Kirkens bygninger var oprindeligt opført til hospital, med sit fundament hvilende på resterne af Absalons bymur. I 1724 blev grundstenen til Vartov fattighospital lagt, og allerede året efter kunne fløjen mod Løngangsstræde tages i brug. De følgende år blev der bygget en fløj mod Vestervold og i Farvergade.

Vartov fattighospital rummede en mindre kirke i direkte forbindelse med sygestuerne. I 1753 vedtog man at udvide antallet af sengepladser, og kirken måtte derfor vige pladsen. I årene efter blev en ny kirke opført, som kunne tages i brug i 1755. I forbindelse med opførelsen af den nye kirke besluttede man at genanvende både altertavle, prædikestol og andre dele fra den oprindelige kirke. Ole Drachmann havde som partner i Erik Møller ansvar for en gennemgribende restaurering og istandsættelse af kirken interiør. .

Vartov kyrka har historiska rötter som sträcker sig ända tillbaka till de tidigaste delarna av Köpenhamn. Ursprungligen var kyrkans byggnader uppförda som sjukhus och grunden vilade på resterna av Absalons stadsmur. 1724 lades grunden till Vartov fattigsjukhus och redan året efter kunde man ta i bruk flygeln mot Løngangsstræde. Därefter byggdes en flygel mot Vestervold och i Farvergade.

Vartov fattigsjukhus inrymde en mindre kyrka i direkt förbindelse med sjukhusdelen. 1753 utökades antalet sängplatser och det var kyrkan som fick ge plats åt detta. Under de följande åren uppfördes en ny kyrka och denna togs i bruk 1755. Vid uppförandet av den nya kyrkan beslutade man sig för att återanvända altartavlan, predikstolen och andra delar från den ursprungliga kyrkan. Ole Drachmann ansvarade, som partner hos Erik Møller, för en genomgripande restaurering och reparationer av kyrkans interiör.

Restaurering af kirken
Kirken, der gennem mange år var været malet i lysegrå nuancer, var medtaget af mange års brug. Alterpartiet og prædikestolen gennemgik derfor en omfattende snedkermæssig restaurering og senere en nænsom retouchering og forgyldning. Enkelte steder også en opmaling hos en malerkonservator. Alterpartiets udsmykning fremstår i dag markant og klart i sit udtryk. Kirkebænkene blev malet i en mørkegrå nuance for at opnå en fin kontrast til den lysere grå farve, der går igen på rummets øvrige træværk. Ligeledes blev knæfaldet med udgangspunkt i det oprindelige nyfortolket. Udskiftningen af vinduernes ugennemsigtige industriglas til mundblæst glas gør lysindfaldet mere behageligt.

Ole Drachmann stod for løsning af opgaven som partner hos Erik Møller Arkitekter. EMA er indehaver af rettighederne til projektet.

Restaurering av kyrkan.
Kyrkan hade under många år varit målad i ljusgrå nyanser och uppvisade stort slitage efter många års användning. Altarpartiet och predikstol genomgick en omfattande snickerirenovering och därefter en skonsam förbättring och förgyllning. Enskilda delar genomgick även målning hos en målerikonservator. Idag har altarpartiets utsmyckning ett tydligt och klart uttryck. Kyrkbänkarna målades i en mörkgrå nyans för att ge en fin kontrast till den ljusgrå färgen som är genomgående för kyrkorummets övriga trädetaljer. Dessutom gjordes en nytolkning av den ursprungliga knäpallen. Det ogenomskinliga industriglaset i fönstren ersattes med munblåst glas som ger ett behagligare ljusinsläpp.

Ole Drachmann stod for løsning af opgaven som partner hos Erik Møller Arkitekter. EMA er indehaver af rettighederne til projektet.