Skeppsgossekasernen

Skeppsgossekasernen er tegnet af de kendte arkitektbrødre, Alex og Hjalmar Kumlien. Bygningen blev opført mellem 1878-1881 i nyrenæssance stil og havde plads til at huse 400 skibsdrenge. Drachmann Arkitekter har udarbejdet et skitseforslag til renovering og nyindretning af bygningen to øverste etager, som udgør ca. halvdelen af bygningens 9700 m2. Fra bygningen stod færdig og frem til 1935 fungerede den som kaserne for skibsdrengene. I 1953 åbnede Karlskronas Marinemuseum i den gamle kaserne. Bygningen fungerede som museum frem til 1998, hvor det nye Marinemuseum ved Stumholmen i Karlskrona stod færdigbygget og klar til brug. I årene efter museet flyttede fra Skeppsgossekasernen har bygningen bl.a. været brugt til skole, børnehave og kontorpladser. 

Bygningen fremstår med pudset facade med høj sokkel, kvader i stueetagen og en markant afsluttende taggesims. Ankomsten til bygningen er placeret midt på bygningens langstrakte østlige facade, hvor et midterparti af fem vinduers længde skyder sig frem i forhold til den øvrige bygningskrop.

Drachmann Arkitekter arbetar med Skeppsgossekasernen, som är ritad av arkitektbröderna Alex och Hjalmar Kumlien. Byggnaden uppfördes mellan 1878-1881 i ny-renässansstil och hade plats för 400 skeppspojkar. Drachmann Arkitekter har tagit fram ett ritningsförslag för renovering och inredning av byggnadens två översta våningar, som utgör ungefär hälften av byggnadens 9 700 m2. Från det att byggnaden färdigställts och fram till 1935 fungerade den som kasern för skeppspojkar. 1953 öppnade Karlskronas Marinmuseum i den gamle kasernen. Byggnaden fungerade som museum fram till 1998, då det nya Marinmuseum stod klart och kunde tas i bruk vid Stumholmen i Karlskrona. Under åren efter att musett hade flyttat från Skeppsgossekasernen har byggnaden bland annat använts som skola, förskola och kontorslokaler.

Byggnaden har en putsad fasad med hög sockel, kvardersten i bottenvåningen och en markant avslutande takkornisch. Byggnadens entré är placerad mitt på byggnadens östra långsida, där ett mittparti med fem fönsters längd skjuter ut i förhållande till den övriga byggnadskroppen